(orkade inte fixa med bilderna så bra. hehe.)

Ed's perspektiv.

Jag lyckades sova nästan hela tågresan vilket jag är glad över, sitta vaken på ett tåg i 5 timmar var ingenting jag skulle vilja uppleva. Alex hade också sovit,det trodde jag faktiskt inte. Om en dag skulle han se hans favoritband live så han är antagligen väldigt uppspelt eller chockad.
När tåget var framme skulle vi först vänta i en timme innan sista bussen kom.
- Do you think they have Starbucks here? sa Alex från ingenstans.
- um,I don't know. Let's find out!

Alex perspektiv.
Vi följde strömmen och gick mot torget,vi frågade några om de hade starbucks eller liknande och de visade oss Coffee House. Det var fullt med folk men jag envisades med att vi skulle gå in ändå. Efter ungefär 20 minuters väntan var det våran tur. Hon var otroligt vacker, hennes ögon var de finaste jag någonsin sett. Jag blev alledes stum och hon i bara tittade på mig som jag vore en idiot. jag fick inte fram ett ord. Jag kände att Ed småknuffade mig åt sidan.
- We'd like 2 coffee please. Sa Ed och gav mig en blick och skrattade. Vi fick kaffet och betalade. Hon tittade på min tröja som My Chemical Romance prydde.
- I like that. Are you a fan? sa hon och gav mig ett leende.
jag tittade fundersamt på henne. - Why are you?
- Hell yeah I am, see you at the consert tonight? sa hon och log mot mig. Hon är också ett fan. Händer verkligen detta?
- yeah I guess..
- Great! sa hon och försvann längre in i cafét.
Jag gick ut till Ed som stog och rökte.
- Ready to go? sa han och räckte mig min kaffemugg.
- Yes sir! sa jag och vi gick tillbaka mot busstationen.
Bussen kom och efter en lång resa nådde vi äntligen hotellet.
Klockan hade blivit mycket så vi gick och la oss nästan direkt då vi hade ätit på hotell resturangen.

Ed's perspektiv.
Morgonen därpå vaknade jag av att Alex dushade. Jag gick ut på balkongen och rökte. Degt var en fin utsikt,man såg över hela stan. Det skulle bli bra väder det såg man. Underbar dag för konsert. Alex kom ut och rökte med mig. Jag kunde se hur förväntansfull han var,hela han lyste.
Det blev dags att åka. Vi tog med oss kamerorna,Alex tog på sig sin tröja med bandets logga sedan gick vi. Vi åkte buss till arenan där vi välkomnades av hundratals människor. Tur att vi hade en plats långt fram så vi kanske skulle få se dom på nära håll. Det tog en evighet att hitta rätt plats,det var så många platser. Nu var det dags,Alex ögon lyste av glädje.
Alex perspektiv.
Nu var det äntligen dags,mitt hjärta slog så otroligt snabbt.
- Well hello there handsome! hördes en tjej röst bakom mig, det vad hon från Coffee House!
- Hi! nice to see you again. sa jag med ett gigantiskt leende på läpparna.
- Is he your friend? sa hon och pekade på Ed.
- yeah, he's my best friend. Ed,say hello too..?
- I'm Ellie, Hi! sa hon och skakade hand med Ed.
En man kom upp på scen,ingen i bandet,någon annan.
- Hello MCR fans Are you exited? sa mannen på scen. Alla i publiken ljublade.
- Are you ready for My Chemical Romance? I can't hear you, are you ready? Alla hade ställt sig upp och klappat händerna, såklart röcks jag med i det.
- okay, here they are. MY CHEMICAL ROMANCE! sa han och hela publiken exploderade,alla skrek så högt de kunde,det var underbart. Bandet kom ut på scen och började spela Helena.
Alla hoppade och sjöng med i texten. Jag sjöng allt vad jag kunde. Låten tog slut och sångaren Gerard gick längre fram på scen.
- Hi guys, how are you today? sa han och alla skrek vansinnigt. De spelade några låtar innan Gerard gick fram igen. - Listen,You're going to come across a lot of shitty people. And if anyone of those people call you names beacause of what you look like or they don't accept you for who you are, I want you to look right at that motherfucker, stick up your middle finger, and scream FUCK YOU! Do you hear me?! Publiken blev åter igen galna. - Alright, this is famous last words! Sing along if you know the words people! De började spela och jag sjöng varenda ord. Den känslan är så obeskrivlig,att vara omringad av folk som älskar samma band, sjunga orden rätt från hjärtat. Så otroligt. Sista låten de spelade var Disenchanted.
Efter konserten hade de en signering, jag var så uppspelt,jag kunde inte tro det. Vi väntade i mer än en timme tills det var våran tur.
- Hi guys, what's your names? frågade Gerard. Jag kunde knappt prata.
- Alex and Ed. fick jag fram lite ynkligt. Det kändes som jag skulle svimma.
- Are you okay? It looks like you're going to pass out. frågade frank oroligt.
- Um, yeah I think so. I'm just really happy I'm finally meeting you guys, this have been my dream for so long and I can't believe it's coming true. Alla log mot mig, jag vet inte vad jag tänkte, hjärtat slog så otroligt fort. Ed stog bara brevid och log.
- Can I take a pic with you and Alex? frågade Ed och jag var så glad att han gjorde det.
- Of course! Come here bro. sa Frank och vinkade att jag skulle gå dit. Ed tog bilden och jag kramade om allihopa. Efter det när vi kommit ut träffade vi på Ellie igen.
- Did you get something signed? frågade jag henne.
- unfortally no.. Did you?
- oh.. Yeah my shirts and 2 cds.
- Aw lucky you.. sa hon och det syntes att hon var besviken att hon inte fick träffa dom.
- Here, take this. Sa jag och gav henne ena tröjan eftersom Ed ändå inte ville ha den.
- Oh my god really? sa hon och kramade mig. Thank you so much!
Ed's perspektiv.
Vi satt på bussen på väg hem, Alex och Ellie satt och pratade om allt möjligt. Han var så lycklig och det gjorde mig glad. Ellie var trevlig, en riktigt söt tjej faktiskt. Runt 160 lång,blond blå ögon, dock inte lika blå som Alex. Hon hade en rolig dialekt också. Jag blev nästan lite avundsjuk på henne. Jag tänkte inte på Alex på det viset längre trodde jag men tydligen så gjorde jag det. Det var bättre för några år sedan när vi bodde ihop,dock som kompisar men det var mysigt att alltis ha honom runt sig. Jag älskade verkligen honom,både som kompis och kanske lite som en möjlig pojkvän om jag vore lagd åt det hållet. Fast jag kanske är det..?

woopwoop, hoppas ni läser nu också. Klockan är nu 03:38 och jag har jobbat på det sedan kl 1.
I REALLY HOPE YOU'LL LIKE IT. Vill  ni ha mer delar? xx