Del 2.
Ed's perspektiv.
På vägen hem hade Anna varit relativt tyst. Hon är rätt diskret av sig,men inte såhär. Det syntes att nånting störde henne. Vi hade precis kommit inanför dörren då hon vänder sig om och tittar på mig med en blick jag kände igen mycket väl, och nästan slänger ur sig orden.
- I can't believe you bought consert tickets Ed! We can't afford this!
- Anna. He deserves this. You know what he's been through.
- Yes I know that. But what about me? You could have bought me something but no. I guess he's more important than me.
- I can't believe you are so selfish right now! Alex just lost his mother, I'm the only one he's got left. He needs me,Anna.
- I need you too. I'm your girlfriend and he's just your friend. You have to choose, we can't go on like this much longer.
- You're right, we can't. If you're making me choose between Alex and you, I guess I choose Alex.
- If that's what you want then fine, maybe you should go.
- Fine. I'll go. Sa jag och lämnade Anna i lägenheten.
Alex perspektiv.
Jag satt i soffan och tittade på gamla foton från när jag var liten,bilder på mig och mamma. Minnena började komma tillbaka,det var som jag återupplevde det igen. Jag tittade på en bild från när vi var i London då det knackade på dörren. Jag stängde igen albumet och gick mot dörren för att mötas av en inte alls glad Ed. Jag märkte att något var fel.
- Ed,what are you doing here? What happened? sa jag oroandes.
- I had a fight with Anna. Can I come in? Sa han med en raspig röst.
- Yeah sure come in. Do you want some tea?
- Yes please. Can I borrow some clothes too? Mine is soaked.
- Of course, you go and change.
Jag var orolig över Ed. De hade bråkat förut men det hade inte påverkat honom såhär.
Ed kom tillbaka och satte sig i soffan brevid mig.
- So,do you want to tell me what's going on? Sa jag och gav honom koppen med te.
- It's Anna. She's mad that I bought the tickets and not something for her so she wanted me to choose between you and her, and I chosed you cause you're my best friend Alex.
- Oh.. So it's over?
- I guess. I just need somewhere to stay until I get my own place.
- You can always crash here if you want? You can take my room,I'll take the couch.
- Thanks man, I appriciate it.
- You need some cheering up buddy. Let's go to the bar for a beer or two, I'll pay.
Vi gick till baren och pratade om gamla minnen vi hade tillsammans. När vi var på roadtrip genom USA, när vi var i London. Innan han träffade Anna. Allt var mycket bättre på den tiden,när det bara var Ed och jag.
Ed's perspektiv.
Detta var precis vad jag behövde. En öl med min bästa vän. Allt negativa känslor försvann, jag kände mig lycklig för första gången på länge. Kände för att skratta. Jag kom på hur mycket Alex betyder för mig. Han ställer alltid upp för mig. Han är alltid där när jag behöver honom. Jag älskar verkligen honom.
- Alex, I need to tell you something.
- Yeah,what? sa jag med ett fånigt leende som prydde mitt ansikte.
- I'm really happy I got you, you make me so happy and you're always there for me. I guess I really love you.
Hans isande blå ögon bara stirrade på mig.
- I love you too Ed. I really do.
Jag såg i hans ögon att han menade det,det gav mig en trygg känsla. Jag blev varm i hela kroppen.
- It's time to go home now, come on! Sa han samtidigt som han reste sig och tog på sig jackan.
Skriv jättegärna vad ni tycker! c:
Kommentarer
Trackback
