- Excuse me,do you remember me? Sa jag medans jag sprang efter henne. Hon bara gick. Visade inte att hon hört mig.

- No wait I just want to talk with you! What happened? Ropade jag efter henne.

- Please.I just want to help!
Hon vände och tittade på mig med en tom blick. Jag stod och väntade på att hon skulle komma tillbaka. Hon började gå långsamt mot mig. 

-I won't bite. I promise. Jag gick och satte mig och visade platsen brevid mig på bänken. Hon satte sig men var tyst. Hennes tomma blick vilade över sjön.
- What happened? I just want to help. sa jag,det var tveksamt om jag skulle få svar,men hon vände blicken mot mig och började berätta. Hon berättade att hennes pappa brukar slå hon och hennes mamma. När hon hade sagt ifrån drog han ut henne i skogen och lämnade henne där. Det märktes att hon var rädd men hon ville inte visa det. Tårarna lyckades ändå tvinga sig igenom de hårt stängda ögonen.
Efter en stund såg jag Alex komma längs vägen.

- Alex! ropade jag då han såg vilsen ut. Flickan hade torkar tårarna och blivit lite gladare.
- I'm Ed by the way. You are? sa jag lite hastigt innan Alex kom.
- My name is Sarah. Sarah Marvin.
- Okay, here take my phone number and call me if you need anything okay? sa jag och skrev mitt nummer på hennes hand.
- Thanks. Bye. sa hon och gick iväg samtidigt som Alex kom.

Alex perspektiv.
Jag hade ett stort frågetecken i ansiktet. Vem var flickan och varför pratade hon med Ed?
- Ed,who's that girl?
- Sarah. I met her outside the flower store earlier today,she came walking down the road and I got worried so I talked to her and I got her number in case she would need something.
- So what happened to her? sa jag och satte mig på bänken brevid Ed. Han berättade det Sarah sagt till honom.
- Oh my god Ed! We need to do something,what if he's after her?
- I know. That's why I gave her my number so she could call. I guess all we can do is wait. Sa han och reste sig. Det hade blivit dags att åka hem. Vi gick tillbaka till gravplatsen och sa hejdå till mamma, sedan satte vi oss i bilen och åkte hem.

Sarah's perspektiv.
Jag gick mot centrum, i hopp om att jag skulle hitta någonting att äta. Hem tänkte jag inte gå. Jag ska klara mig sälv,jag tänker inte låta Jack få nöjet att slå mig mer. Detta skulle få ett slut. Kanske med Ed's hjälp skulle jag lyckas med min plan. Jack skulle få sitt staff. Bara att tänka på honom gjorde mig arg. Vansinnig. Den jäveln ska få betala.

Lite slarvskrivet men jag är trött så var snäll c: Kommentera om ni vill ha nästa del! :)